Vad är utmattningssyndrom och varför drabbas man
Människan, som ju rent biologiskt har utvecklats för en helt annan värld än den vi lever i, är framförallt byggd för att klara av kortvarig stress. Det som händer vid ett stresspåslag är att stresshormonet kortisol utsöndras och kroppen mobiliserar sitt kamp och flykt system vilket kopplar på det s.k. sympatiska nervsystemet. Att vara aktiv (även när man har roligt eller blir belönad av många likes) mobiliserar också detta system.
Endast när vi aktiverar vårt lugn-och-trygg-system (det parasympatiska nervsystemet) är det vi börjar återhämta oss.
Det är viktigt för kroppen att ha balans mellan aktivitet och vila. Pauser, även korta mikropauser, är därför väldigt viktiga vid aktivitet.
Det finns flera olika faktorer som påverkar hur mycket vi mobiliserar stress-systemet. Dels finns de yttre faktorerna.
Här är några exempel på sådana inom arbetslivet:
Några faktorer som påverkar hur långt det hinner gå innan man drabbas av utmattningssyndom är ens förmåga att bemästra situationen, ens upplevda kapacitet och känsla av sammanhang. En balans mellan yttre krav och känsla av kontroll är också avgörande. Många upplever kaos i livet (kontrollen är borta) strax innan det ”smäller till” och många drabbas av en panikattack just när det sker. Något annat som kan påverka vad man ”tål” är ens kondition, personer som konditionstränar har visat sig vara något mer stresståliga.
Man kan förenklat se de delar av hjärnan som hanterar stress som en löjligt rädd häst (amygdala) med en förnuftig ryttare (hippokampus, hypotalamus och dorsolaterala prefrontala kortex, frontalloben). Eftersom våra hjärnor är plastiska kopplar en hjärna som utsatts för långvarig stress snabbare på kamp/flykt-systemet i amygdala och regleringsmekanismerna får mindre att säga till om. En liknelse skulle här vara att ryttaren mer eller mindre blivit medvetslös på hästryggen och hästen galloperar iväg i full fart och upptäcker längst vägen ytterligare faror som gör den ännu mer uppspelt.
Med kliniska termer så innebär alltså utmattningssyndrom ett tillstånd orsakat av kronisk stressexponering och därmed förändrad aktivitet i den s.k. HPA-axeln som reglerar kortisolhalten i blodet.
Den konstant höga kortisolhalten bidrar också till en rad problem såsom:
http://www.psy.umu.se/digitalAssets/15/15298_exjobb_sofia_nording.pdf
http://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/
Endast när vi aktiverar vårt lugn-och-trygg-system (det parasympatiska nervsystemet) är det vi börjar återhämta oss.
Det är viktigt för kroppen att ha balans mellan aktivitet och vila. Pauser, även korta mikropauser, är därför väldigt viktiga vid aktivitet.
Det finns flera olika faktorer som påverkar hur mycket vi mobiliserar stress-systemet. Dels finns de yttre faktorerna.
Här är några exempel på sådana inom arbetslivet:
- Att man har för lite tid för att slutföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt.
- Oklart definierade arbetsuppgifter
- Utebliven feedback
- Dåliga möjligheter att återkoppla till överordnad
- Dålig överensstämmelse mellan ansvar och befogenheter
- Motstridiga målsättningar mellan närmaste chef och högsta chef eller egna mål och organisationens mål
- Känslan av att inte kunna påverka den producerade varan/tjänsten, dvs insatsen känns anonym eller att man inte vet vilken funktion det som har producerats har.
- Strukturomvandlingar såsom uppsägning, omplacering etc
- Om man upplever sig som inattraktiv på arbetsmarknaden pga t.ex. diskriminering
- Fysisk arbetsmiljö, t.ex. buller, tunga lyft
- Ansvar för andra personer
- Om ens förmågor och kvalifikationer upplevs vara underutnyttjade.
- Man kan ha haft svårt att säga nej, försökt att göra flera saker samtidigt, ta motgångar personligt, är ständigt uppkopplad osv.
- Dödsfall inom familjen
- Skiljsmässa/separation
- Sjukdom/ohälsa som drabbar en själv eller inom familj
- Graviditet
- Pension
- Andra större förändringar i livet
Några faktorer som påverkar hur långt det hinner gå innan man drabbas av utmattningssyndom är ens förmåga att bemästra situationen, ens upplevda kapacitet och känsla av sammanhang. En balans mellan yttre krav och känsla av kontroll är också avgörande. Många upplever kaos i livet (kontrollen är borta) strax innan det ”smäller till” och många drabbas av en panikattack just när det sker. Något annat som kan påverka vad man ”tål” är ens kondition, personer som konditionstränar har visat sig vara något mer stresståliga.
Man kan förenklat se de delar av hjärnan som hanterar stress som en löjligt rädd häst (amygdala) med en förnuftig ryttare (hippokampus, hypotalamus och dorsolaterala prefrontala kortex, frontalloben). Eftersom våra hjärnor är plastiska kopplar en hjärna som utsatts för långvarig stress snabbare på kamp/flykt-systemet i amygdala och regleringsmekanismerna får mindre att säga till om. En liknelse skulle här vara att ryttaren mer eller mindre blivit medvetslös på hästryggen och hästen galloperar iväg i full fart och upptäcker längst vägen ytterligare faror som gör den ännu mer uppspelt.
Med kliniska termer så innebär alltså utmattningssyndrom ett tillstånd orsakat av kronisk stressexponering och därmed förändrad aktivitet i den s.k. HPA-axeln som reglerar kortisolhalten i blodet.
Den konstant höga kortisolhalten bidrar också till en rad problem såsom:
- Sämre kognitiva funktioner (minne, koncentration, lokalsinne).
- Ständig trötthet, orkeslös
- Kort stubin
- Ökad känslighet för läkemedel, livsmedel, ljud, ljus mm
- IBS (Irritabel tarm), magkatarr
- Måste tömma urinblåsan ofta
- Sämre sexlust
- Spända muskler och kronisk värk kan ge upphov till störd smärtmodulering (känsligare för smärta)
- Ångest, oro, nedstämdhet och depression (vilket förstärker stress-systemet ytterligare)
- Sömnsvårigheter
- Får lätt infektioner
- Kan få influensasymptom (värk i leder, trötthet) samt andra diffusa sjukdomsliknande symtom såsom yrsel, hjärtklappningar etc efter större ansträngningar
http://www.psy.umu.se/digitalAssets/15/15298_exjobb_sofia_nording.pdf
http://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/