Läkemedel och naturläkemedel vid utmattningssyndrom
Det jag skriver här är utifrån mina erfarenheter. Jag är inte läkare, utan civilingenjör och min approach är snarare av reglerteknisk karaktär men jag vill gärna samtidigt hitta forskningsstudier som påvisar effekt.
Vid utmattningssyndrom blir kroppen överkänslig mot allt, även läkemedel. Jag har initialt behövt gå ner i dos till 1/4 för att vänja kroppen vid vissa nya läkemedel och succesivt öka till normal eller halv dos.
Det finns inte något läkemedel som direkt återställer utmattningssyndrom, däremot borde kurkumin (som finns i gurkmeja) kunna lindra effekten av stress på HPA-axeln och höja BDNF-halten i hippocampus vilket torde vara det närmaste vi kan komma. Tillskottet bör kombineras med piperin som finns i svartpeppar för att öka absorptionen eller intas i annan form som har större chans att absorberas i kroppen. Jag har valt ett kosttillskott som innehåller både kurkumin och piperin och jag tar 800 mg/dag.
Det finns en uppsjö av läkemedelspreparat som sägs lindra flera av de symptom som utmattningssyndrom ger upphov till. Det finns också sjukdomar/symtom som ökar risken för utmattningssyndrom som förvärras av utmattning (dvs förstärker sig själva och utmattningen) som går att lindra med medicinering.
Med mediciner är det ju så att man normalt använder dem för att bota eller lindra men problemet med alla preparat är att de kan ge biverkningar och det gäller att välja bort sådana som kan ge biverkningar som förvärrar situationen.
Jag menar att man i första hand bör lindra de symtom som orsakar ytterligare stress och minskad återhämtning dvs skapar en negativ spiral. De viktigaste av dessa är förmodligen ångest, depression och sömnsvårigheter. Detta mildras också radikalt med hjälp av fysisk aktivitet, avslappning och stresshantering, men när inte det räcker tycker jag att medicinering kan vara motiverat. För min egen del har jag haft svårt att varva ner vilket i sin tur ökar tankeverksamheten vilket i sin tur ger sympatikuspåslag med ökad värk som följd.
Depression
En hypotes är att ökad stress minskar halten av serotonin som är kroppens ”lugn och ro hormon” och att denna minskning i sin tur leder till ökat problem med ångest, depression och sömnsvårigheter.
Huruvida man på kemisk väg alltid ska försöka höja serotoninet vid utmattningssyndrom verkar man inte vara eniga om i läkarkåren, däremot ger man gärna SSRI så fort man nämner nedstämdhet och oro/ångest som ju är mycket vanligt i samband med utmattningssyndrom.
Jag har försökt att prova två olika SSRI-preparat (Sertralin och Escitalopram) som just ska höja serotoninhalten, dock inte mot depression utan för att dämpa det jag skulle kalla kroppslig ångest. Problemen jag fick med dessa preparat var klart värre än de problem jag hade till följd av utmattningen. Biverkningarna för mig var hemska och jag avbröt behandlingarna innan preparaten gav effekt. Sertralin gav diarré och hemoroider redan på kvartsdos och jag blev svimfärdig och fick yrsel (kanske pga vätskebrist). Dessutom är en vanlig biverkning sömnsvårigheter (inte så passande). Escitalopram gjorde mig yr och svimfärdig, gav mig starkare ångest initialt redan på halv dos, dock utan att försämra magen, men det är möjligt att det hade kunnat ge effekt om jag klarat av att fortsätta 2 veckor till med full dos. Jag har läst att självmordsfrekvensen ökat av brukare av SSRI även hos friska försökspersoner och jag förstår tyvärr varför. Jag skulle därför undvika dessa typer av preparat så långt det går.
Istället för någon av dessa två preparat och som komplement till träning påbörjade jag istället en behandling med Johannesört helt utan av mig upplevda biverkningar och med samma bevisade kliniska effekt mot depression, dock saknas evidens för att detta ska hjälpa mot ångest (vilket också talar emot att lågt serotonin skulle ligga bakom ångest). Detta är en av ett 30-tal studier som sammanfattas här. För att få den effekt som används i studien krävs 900 mg extrakt av Johannesört vilket innebär att du får handla i webshoppar för naturläkemedel för i vanliga svenska apotek säljs preparat som ligger på en bråkdel av denna dos vilket blir väldigt opraktiskt (den verksamma produkten som fanns, Laif, har utgått se länk, oklart varför, en annan produkt Neurokan finns registrerad men går inte att få tag på i svenska apotek, finns i tyskland under namnet Neuroplant). Obs dock att Johannesört kan ge oönskade interaktioner med många viktiga läkemedel och p-piller och ska ej tas inför operation samt ej vid tillfällen då man utsätter sig för solljus. Det är bra att vara påläst först vad som gäller: https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Johannesort-kan-ge-oonskade-interaktioner-med-manga-viktiga-lakemedel/
En studie på människor (lite för få patienter för att dra alltför stora slutsatser) visar också att kurkumin hade en liknande effekt mot depression som Fluoxetin (ett SSRI-preparat) och kunde även kombineras för att få ännu snabbare effekt. För min del har det gått bra att kombinera med Johannesört, men jag kan inte uttala mig om det innebär högre effektivitet. När jag slutade med Johannesört fortsatte jag med kurkumin.
Man får dock inte glömma bort att en längre promenad eller pulshöjande träning höjer serotonin-halten helt biverkningsfritt.
Ångest
Alldeles oavsett vilken medicinering eller kur man väljer mot ångest ger placeboeffekten en förbättring i ca 50% av fallen. Därför tänker jag att det är det bäst att välja en behandling som är så biverkningsfri som möjligt och komplettera med olika stresshanteringstekniker t.ex. någon form av KBT, gärna mindfulnessbaserad. Man vill inte påbörja en längre behandling av något läkemedel som är beroendeframkallande, därför undviks bensodiazepiner även om de har bevisad klinisk effekt.
Här är en läsvärd artikel som diskuterar olika sorters medicinering, kosttillskott samt naturläkemedel vid ångest.
Det finns ett antal naturläkemedel som likt bensodiazepiner påverkar GABA-receptorer som lugnar ner systemet, men utan att vara beroendeframkallande och ge biverkningar såsom dåsighet. Jag tar dagligen Ashwagandha (indisk ginseng), passionsblomma (på tablettform: Pascoflair) och på kvällen kamomillte och tycker att dessa fungerar likvärdigt, dock är Pascoflair lättast att administrera och ger på mig inga biverkningar. Ashwagandha tar jag i morgonteet i form av raw pulver blandat med en tesked kakao. Jag upplever inte någon dåsighet utan snarare får jag lättare att fokusera.
Blir man ändå dåsig av dessa och samtidigt vill ha en uppiggande effekt är grönt te det bästa då det förutom koffein även innehåller L-theanin (som också ska fungera på liknande sätt på GABA) vilket tillsammans gör en både mer alert, fokuserad och lugn/belåten samtidigt. Jag bytte därför helt kaffe mot grönt te (max 3 koppar per dygn för att inte få i mig för mycket koffein).
Ashwagandha ska enligt denna sida (och studier som den länkar till) hjälpa mot andra saker ångest: https://authoritynutrition.com/12-proven-ashwagandha-benefits/
En av studierna som finns om detta omfattar mätning av stresshormonet kortisol och de resultaten är extra intressanta och det är anledningen till att jag tar detta. En annan studie hävdar att Ashwagandha påverkar GABA-receptorer på ett liknande sätt som bensodiazepiner utan att vara beroendeframkallande. Undviks vid graviditet och amning samt användning under lång tid.
Passionsblomma har i en studie har jämförts med midazolam och i en annan med oxazepam som är två bensodiazepiner. I denna sammanfattning menar man dock att detta studerats i för liten omfattning för att man ska kunna säga att det är lika effektivt som benzodiazepiner mot ångest. Preparat gjorda på passionsblomma har dock inga allvarliga rapporterade biverkningar så det kan vara värt att prova (50% som provar får placebo-effekt). Jag tycker det ger ungefär samma milt rogivande effekt som Ashwagandha, men eftersom det även finns i tablettform är det ett vettigt alternativ/komplement att ta dagtid.
Andra naturläkemedel som i enstaka studier har visat effekt på generaliserat ångestsyndrom är kamomill och lavendel (med bättre effekt än paroxetine). Vi i Sverige får dock nöja oss dessa extrakt i te-form (för man ska ju inte dricka bad-oljan). Lavendel finns i Friggs kvällsro.
Undvik att påbörja ny medicinering med betablockerare (t.ex. propanolol) mot panikångest och hjärtklappningar vilket försämrar effekten av fysisk aktivitet. Man vill få upp pulsen för att få de hälsoeffekter träningen innebär på läkningen av hjärnan och därför bör betablockerare undvikas inför träning. Om man får hjärtklappningar/panikattacker i vissa situationer (specifika fobier såsom spindelskräck) kan dock faktiskt en sådan korttidssbehandling vara effektiv: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25980916. Jag testade just detta förfaringssätt mot mitt fall av fobi mot min dåvarande arbetsplats (som gav mig hjärtklappningar) i kombination med KBT. Det verkar finnas ett landsting (Östergötland) som rekommenderar just propanolol mot hjärtklappningarna vid utmattningssyndrom http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Vardprogram-vardprocessprogram/Ostgotafakta/Stressrelaterad-psykisk-ohalsa/
Det är dock dumt att ha tagit en dos av detta innan man ska träna för att höja pulsen.
Insomningsproblem
Mildare antihistamin-preparat såsom Atarax kan fungera vid insomningsproblem, men kan försämra sömnkvalitén (man sover ytligare). För mig har Atarax dock, när det var som värst, räddat många nätter från att bli sömnlösa, men jag kunde sluta när jag började med passionsblommeextrakt. Ett annat preparat som kan nämnas i detta sammanhang är Amitritylin (många läkare känner till detta som Saroten). Detta är i stora doser antidepressivt (men används inte som det pga biverkningarna), men i mycket låg dos (ca 5 mg) har dess sedativa (antikolinerga) effekt hjälpt min sömn att bli djupare utan att jag blivit dåsig dagen efter. Även Theralen och Lergigan (som jag inte prövat) har en sådan effekt, men kan liksom Atarax försämra sömnkvalitén och kan man klara sig utan det är det därför det bästa. Bäst effekt får jag av sex då det utsöndrar väldigt mycket oxytocin och det lugnar ner det centrala nervsystemet och ger därför bättre sömn. Kombinera gärna med tipsen under sidan om sömn.
Slutligen har jag under perioder av insomningsproblem eller ytlig sömn provat ett tillskott av 5-HTP (5-hydroxytryptofan), en grundsten i serotonin/melatonin-metabolismen för att lugna ner systemet lite extra inför natten och förbättra sömnkvalitén. Det finns gott om studier som visar att detta tillskott även kan ha samma effekt som antidepressiva men med betydligt mindre biverkningar. Obs att detta ej ska tas av personer som knaprar SSRI-preparat/johannesört och ej under för lång period men det kan vara ett sätt att ”komma på banan igen”. De studier som är gjorda finns refererade i denna artikel http://www.altmedrev.com/publications/3/4/271.pdf. För min del har det gett en bra effekt med bättre djupsömn i en kortare period (ca 60 dagar) hösten 2016. Det preparat jag provat har dock även innehållit magnesium och vitamin B6, något som skulle kunna vara lika viktigt som själva aminosyran 5-HTP.
Muskelspänningar/kramper, spänningshuvudvärk
Går man länge med spända muskler och har svårt att slappna av på egen hand och ständigt vaknar med ont och spänd nacke kan muskelavslappnande typ Paraflex ge en tillfällig lättnad vilket också gör att sömnkvalitén blir bättre. Jag fick också råd från en fysioterapeut att byta ut min kudde mot en fastare konturkudde för att få bättre stöd för nacken, vilket har hjälpt mig. Men bäst av allt är att varva styrketräning med avslappning på golvet, då lär man upp kroppen att slappna av på det naturliga sättet.
Magkatarr
Jag gjorde misstaget att medicinera med omeprazol trots att min magkatarr enbart berodde på stresspåslag. Långvarigt bruk av just denna typ av medicinering kan nämligen ge bland annat B12-brist vilket ger nedstämdhet, trötthet och irritation. Samma dag som jag slutade med kaffe och slutade bekymra mig för min ständiga trötthet kunde jag också sluta med omeprazol. Mitt råd är därför att sluta med kaffe, alkohol, nikotin, skräpmat och träna på avslappning istället.
Ständig trötthet och orkeslöshet, dålig koncentration
Undvik centralstimulerande/dopaminhöjande saker som tobak, kaffe och alkohol. Risken är att om man tar något för att tillfälligt orka/klara mer så kommer man också att ta ut sig mer än man borde och bli ännu tröttare efteråt. Därför tror jag att det är bättre göra som jag gjorde till slut, nämligen att sjukskriva sig, reducera stressen och tillämpa pacing och succesivt öka mängden fysisk aktivitet. Man vill ju inte öka bensinförbrukningen på en bil som fått bensinstopp genom trimning, tvärtom minska den, fylla på med bränsle och göra bränsletanken större. Har man å andra sidan svårt att över huvud taget klara av fysisk aktivitet kan det vara en idé.
Jag har läst att t.ex. rosenrot ska kunna minska upplevelsen av ansträngning vid fysisk aktivitet, samt öka den mentala prestationen hos utmattade individer. Dessutom anses Rosenrot vara adaptogen, precis som Ashwagandha och Ginseng, vilket innebär att den minskar stressens effekt på kroppen. Rosenrot är dock stimulerande (inte lika mycket som koffein), vilket man bör väga in med tanke på pacing. Risken är stor att man under några timmar efter intag tar ut sig för att sedan inte orka resten av dagen.
Vid utmattningssyndrom blir kroppen överkänslig mot allt, även läkemedel. Jag har initialt behövt gå ner i dos till 1/4 för att vänja kroppen vid vissa nya läkemedel och succesivt öka till normal eller halv dos.
Det finns inte något läkemedel som direkt återställer utmattningssyndrom, däremot borde kurkumin (som finns i gurkmeja) kunna lindra effekten av stress på HPA-axeln och höja BDNF-halten i hippocampus vilket torde vara det närmaste vi kan komma. Tillskottet bör kombineras med piperin som finns i svartpeppar för att öka absorptionen eller intas i annan form som har större chans att absorberas i kroppen. Jag har valt ett kosttillskott som innehåller både kurkumin och piperin och jag tar 800 mg/dag.
Det finns en uppsjö av läkemedelspreparat som sägs lindra flera av de symptom som utmattningssyndrom ger upphov till. Det finns också sjukdomar/symtom som ökar risken för utmattningssyndrom som förvärras av utmattning (dvs förstärker sig själva och utmattningen) som går att lindra med medicinering.
Med mediciner är det ju så att man normalt använder dem för att bota eller lindra men problemet med alla preparat är att de kan ge biverkningar och det gäller att välja bort sådana som kan ge biverkningar som förvärrar situationen.
Jag menar att man i första hand bör lindra de symtom som orsakar ytterligare stress och minskad återhämtning dvs skapar en negativ spiral. De viktigaste av dessa är förmodligen ångest, depression och sömnsvårigheter. Detta mildras också radikalt med hjälp av fysisk aktivitet, avslappning och stresshantering, men när inte det räcker tycker jag att medicinering kan vara motiverat. För min egen del har jag haft svårt att varva ner vilket i sin tur ökar tankeverksamheten vilket i sin tur ger sympatikuspåslag med ökad värk som följd.
Depression
En hypotes är att ökad stress minskar halten av serotonin som är kroppens ”lugn och ro hormon” och att denna minskning i sin tur leder till ökat problem med ångest, depression och sömnsvårigheter.
Huruvida man på kemisk väg alltid ska försöka höja serotoninet vid utmattningssyndrom verkar man inte vara eniga om i läkarkåren, däremot ger man gärna SSRI så fort man nämner nedstämdhet och oro/ångest som ju är mycket vanligt i samband med utmattningssyndrom.
Jag har försökt att prova två olika SSRI-preparat (Sertralin och Escitalopram) som just ska höja serotoninhalten, dock inte mot depression utan för att dämpa det jag skulle kalla kroppslig ångest. Problemen jag fick med dessa preparat var klart värre än de problem jag hade till följd av utmattningen. Biverkningarna för mig var hemska och jag avbröt behandlingarna innan preparaten gav effekt. Sertralin gav diarré och hemoroider redan på kvartsdos och jag blev svimfärdig och fick yrsel (kanske pga vätskebrist). Dessutom är en vanlig biverkning sömnsvårigheter (inte så passande). Escitalopram gjorde mig yr och svimfärdig, gav mig starkare ångest initialt redan på halv dos, dock utan att försämra magen, men det är möjligt att det hade kunnat ge effekt om jag klarat av att fortsätta 2 veckor till med full dos. Jag har läst att självmordsfrekvensen ökat av brukare av SSRI även hos friska försökspersoner och jag förstår tyvärr varför. Jag skulle därför undvika dessa typer av preparat så långt det går.
Istället för någon av dessa två preparat och som komplement till träning påbörjade jag istället en behandling med Johannesört helt utan av mig upplevda biverkningar och med samma bevisade kliniska effekt mot depression, dock saknas evidens för att detta ska hjälpa mot ångest (vilket också talar emot att lågt serotonin skulle ligga bakom ångest). Detta är en av ett 30-tal studier som sammanfattas här. För att få den effekt som används i studien krävs 900 mg extrakt av Johannesört vilket innebär att du får handla i webshoppar för naturläkemedel för i vanliga svenska apotek säljs preparat som ligger på en bråkdel av denna dos vilket blir väldigt opraktiskt (den verksamma produkten som fanns, Laif, har utgått se länk, oklart varför, en annan produkt Neurokan finns registrerad men går inte att få tag på i svenska apotek, finns i tyskland under namnet Neuroplant). Obs dock att Johannesört kan ge oönskade interaktioner med många viktiga läkemedel och p-piller och ska ej tas inför operation samt ej vid tillfällen då man utsätter sig för solljus. Det är bra att vara påläst först vad som gäller: https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Johannesort-kan-ge-oonskade-interaktioner-med-manga-viktiga-lakemedel/
En studie på människor (lite för få patienter för att dra alltför stora slutsatser) visar också att kurkumin hade en liknande effekt mot depression som Fluoxetin (ett SSRI-preparat) och kunde även kombineras för att få ännu snabbare effekt. För min del har det gått bra att kombinera med Johannesört, men jag kan inte uttala mig om det innebär högre effektivitet. När jag slutade med Johannesört fortsatte jag med kurkumin.
Man får dock inte glömma bort att en längre promenad eller pulshöjande träning höjer serotonin-halten helt biverkningsfritt.
Ångest
Alldeles oavsett vilken medicinering eller kur man väljer mot ångest ger placeboeffekten en förbättring i ca 50% av fallen. Därför tänker jag att det är det bäst att välja en behandling som är så biverkningsfri som möjligt och komplettera med olika stresshanteringstekniker t.ex. någon form av KBT, gärna mindfulnessbaserad. Man vill inte påbörja en längre behandling av något läkemedel som är beroendeframkallande, därför undviks bensodiazepiner även om de har bevisad klinisk effekt.
Här är en läsvärd artikel som diskuterar olika sorters medicinering, kosttillskott samt naturläkemedel vid ångest.
Det finns ett antal naturläkemedel som likt bensodiazepiner påverkar GABA-receptorer som lugnar ner systemet, men utan att vara beroendeframkallande och ge biverkningar såsom dåsighet. Jag tar dagligen Ashwagandha (indisk ginseng), passionsblomma (på tablettform: Pascoflair) och på kvällen kamomillte och tycker att dessa fungerar likvärdigt, dock är Pascoflair lättast att administrera och ger på mig inga biverkningar. Ashwagandha tar jag i morgonteet i form av raw pulver blandat med en tesked kakao. Jag upplever inte någon dåsighet utan snarare får jag lättare att fokusera.
Blir man ändå dåsig av dessa och samtidigt vill ha en uppiggande effekt är grönt te det bästa då det förutom koffein även innehåller L-theanin (som också ska fungera på liknande sätt på GABA) vilket tillsammans gör en både mer alert, fokuserad och lugn/belåten samtidigt. Jag bytte därför helt kaffe mot grönt te (max 3 koppar per dygn för att inte få i mig för mycket koffein).
Ashwagandha ska enligt denna sida (och studier som den länkar till) hjälpa mot andra saker ångest: https://authoritynutrition.com/12-proven-ashwagandha-benefits/
En av studierna som finns om detta omfattar mätning av stresshormonet kortisol och de resultaten är extra intressanta och det är anledningen till att jag tar detta. En annan studie hävdar att Ashwagandha påverkar GABA-receptorer på ett liknande sätt som bensodiazepiner utan att vara beroendeframkallande. Undviks vid graviditet och amning samt användning under lång tid.
Passionsblomma har i en studie har jämförts med midazolam och i en annan med oxazepam som är två bensodiazepiner. I denna sammanfattning menar man dock att detta studerats i för liten omfattning för att man ska kunna säga att det är lika effektivt som benzodiazepiner mot ångest. Preparat gjorda på passionsblomma har dock inga allvarliga rapporterade biverkningar så det kan vara värt att prova (50% som provar får placebo-effekt). Jag tycker det ger ungefär samma milt rogivande effekt som Ashwagandha, men eftersom det även finns i tablettform är det ett vettigt alternativ/komplement att ta dagtid.
Andra naturläkemedel som i enstaka studier har visat effekt på generaliserat ångestsyndrom är kamomill och lavendel (med bättre effekt än paroxetine). Vi i Sverige får dock nöja oss dessa extrakt i te-form (för man ska ju inte dricka bad-oljan). Lavendel finns i Friggs kvällsro.
Undvik att påbörja ny medicinering med betablockerare (t.ex. propanolol) mot panikångest och hjärtklappningar vilket försämrar effekten av fysisk aktivitet. Man vill få upp pulsen för att få de hälsoeffekter träningen innebär på läkningen av hjärnan och därför bör betablockerare undvikas inför träning. Om man får hjärtklappningar/panikattacker i vissa situationer (specifika fobier såsom spindelskräck) kan dock faktiskt en sådan korttidssbehandling vara effektiv: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25980916. Jag testade just detta förfaringssätt mot mitt fall av fobi mot min dåvarande arbetsplats (som gav mig hjärtklappningar) i kombination med KBT. Det verkar finnas ett landsting (Östergötland) som rekommenderar just propanolol mot hjärtklappningarna vid utmattningssyndrom http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Vardprogram-vardprocessprogram/Ostgotafakta/Stressrelaterad-psykisk-ohalsa/
Det är dock dumt att ha tagit en dos av detta innan man ska träna för att höja pulsen.
Insomningsproblem
Mildare antihistamin-preparat såsom Atarax kan fungera vid insomningsproblem, men kan försämra sömnkvalitén (man sover ytligare). För mig har Atarax dock, när det var som värst, räddat många nätter från att bli sömnlösa, men jag kunde sluta när jag började med passionsblommeextrakt. Ett annat preparat som kan nämnas i detta sammanhang är Amitritylin (många läkare känner till detta som Saroten). Detta är i stora doser antidepressivt (men används inte som det pga biverkningarna), men i mycket låg dos (ca 5 mg) har dess sedativa (antikolinerga) effekt hjälpt min sömn att bli djupare utan att jag blivit dåsig dagen efter. Även Theralen och Lergigan (som jag inte prövat) har en sådan effekt, men kan liksom Atarax försämra sömnkvalitén och kan man klara sig utan det är det därför det bästa. Bäst effekt får jag av sex då det utsöndrar väldigt mycket oxytocin och det lugnar ner det centrala nervsystemet och ger därför bättre sömn. Kombinera gärna med tipsen under sidan om sömn.
Slutligen har jag under perioder av insomningsproblem eller ytlig sömn provat ett tillskott av 5-HTP (5-hydroxytryptofan), en grundsten i serotonin/melatonin-metabolismen för att lugna ner systemet lite extra inför natten och förbättra sömnkvalitén. Det finns gott om studier som visar att detta tillskott även kan ha samma effekt som antidepressiva men med betydligt mindre biverkningar. Obs att detta ej ska tas av personer som knaprar SSRI-preparat/johannesört och ej under för lång period men det kan vara ett sätt att ”komma på banan igen”. De studier som är gjorda finns refererade i denna artikel http://www.altmedrev.com/publications/3/4/271.pdf. För min del har det gett en bra effekt med bättre djupsömn i en kortare period (ca 60 dagar) hösten 2016. Det preparat jag provat har dock även innehållit magnesium och vitamin B6, något som skulle kunna vara lika viktigt som själva aminosyran 5-HTP.
Muskelspänningar/kramper, spänningshuvudvärk
Går man länge med spända muskler och har svårt att slappna av på egen hand och ständigt vaknar med ont och spänd nacke kan muskelavslappnande typ Paraflex ge en tillfällig lättnad vilket också gör att sömnkvalitén blir bättre. Jag fick också råd från en fysioterapeut att byta ut min kudde mot en fastare konturkudde för att få bättre stöd för nacken, vilket har hjälpt mig. Men bäst av allt är att varva styrketräning med avslappning på golvet, då lär man upp kroppen att slappna av på det naturliga sättet.
Magkatarr
Jag gjorde misstaget att medicinera med omeprazol trots att min magkatarr enbart berodde på stresspåslag. Långvarigt bruk av just denna typ av medicinering kan nämligen ge bland annat B12-brist vilket ger nedstämdhet, trötthet och irritation. Samma dag som jag slutade med kaffe och slutade bekymra mig för min ständiga trötthet kunde jag också sluta med omeprazol. Mitt råd är därför att sluta med kaffe, alkohol, nikotin, skräpmat och träna på avslappning istället.
Ständig trötthet och orkeslöshet, dålig koncentration
Undvik centralstimulerande/dopaminhöjande saker som tobak, kaffe och alkohol. Risken är att om man tar något för att tillfälligt orka/klara mer så kommer man också att ta ut sig mer än man borde och bli ännu tröttare efteråt. Därför tror jag att det är bättre göra som jag gjorde till slut, nämligen att sjukskriva sig, reducera stressen och tillämpa pacing och succesivt öka mängden fysisk aktivitet. Man vill ju inte öka bensinförbrukningen på en bil som fått bensinstopp genom trimning, tvärtom minska den, fylla på med bränsle och göra bränsletanken större. Har man å andra sidan svårt att över huvud taget klara av fysisk aktivitet kan det vara en idé.
Jag har läst att t.ex. rosenrot ska kunna minska upplevelsen av ansträngning vid fysisk aktivitet, samt öka den mentala prestationen hos utmattade individer. Dessutom anses Rosenrot vara adaptogen, precis som Ashwagandha och Ginseng, vilket innebär att den minskar stressens effekt på kroppen. Rosenrot är dock stimulerande (inte lika mycket som koffein), vilket man bör väga in med tanke på pacing. Risken är stor att man under några timmar efter intag tar ut sig för att sedan inte orka resten av dagen.